Hett att bränna pengar
7 juli, 2010
Genom att bränna pengar under parollen ”F! eldar på för demokratin” har Feministiskt Initiativ med Gudrun Schyman i spetsen fått Tv-bolagen att sända direkt från grillplatsen och tidningsredaktionerna att låta tryckpressarna gå varma efter hon så snyggt grillade upp hundra tusen kronor under Almedalsveckan. En hel pr-kampanj förpackad i en hederlig klotgrill.
De ursprungliga hundra tusen har garanterat förräntat sig till helt otroliga summor om det skulle sättas en prislapp på all bevakning och buzz hon och F! fått. Jag kan bara drömma om ett liknande scenario i min aktieportfölj. Men sedan är frågan om hon fått gott rykte hos gemene man, även om svenska folket har en viss fetish för att grilla så vet jag inte om det här gick hem i stugorna. Det var väl i och för sig knappast att få ”Gilla” – status som var målet, så det är väl en annan femma. Som man brukar säga all publicitet är bra publicitet.
Och det är inte bara på de traditionella mediesajterna som det skrivs mycket. Facebook, Twitter och bloggar tycks också älska att antingen rosa eller rasa grillfesten. Lika så även jag – även jag är en publicist åt F! – det är dagens oväntade sanning. Cred åt Feministiskt Initiativ till en otroligt smart kampanj i förhållande till hur mycket som spenderats, en riktig snål-kampanj, alltså helt i min smak. Såvida inte en smart PR-byrå ligger bakom aktionen och tar ut ett tio gånger större arvode.
Och nej det blir inte en röst på F! i år heller, dock blev jag väldigt sugen på att grilla.
- Kanske även Weber får sig ett oväntat uppsving från Almedalen.
Lunchtankar
5 juli, 2010
Jag är lat, förmodligen av naturen, likaså är jag kräsen och inte så ”glad” i allehanda mat. Framför allt när det kommer till uppvärmd och micrad mat blir jag otroligt osugen att mumsa i mig en lunch från en ”mat-från-igår”-låda även om det är jag själv som gjort maten känns det inte alls vidare sexigt. Plus att det är fantastiskt trevligt att komma från kontoret och äta ihop med några hungriga kollegor.
Problemet är att jag också kan anses som ganska snål, inte i den form som är otrevlig mot sina nära och kära men ändå. Jag vill hellre kalla mig ”smart” eller oslösaktig snarare än snål.
Hur det än står till så vill jag gärna upprätthålla min smarta och oslösaktiga fasad. Det är om inte annat trevligt för plånboken att vara just oslösaktig. Såvida plånboken inte innehåller klubbkort och AmEx som premierar slösande.
Till saken. Jag har ett stort slösaktigt beteende som jag inte är allt för stolt över och det är jobbluncher. Jag har förmodligen inte tagit en matlåda mer än en handfull gånger under min tid som jag jobbat på Företaget, och det är snart i två år.
1, Om jag räknar lite på saken och ”antar” att en lunch i genomsnitt kostar mig 80 kr per dag, ibland mer och har jag lite tur och är sugen på något billigt kan det även bli mindre. Men jag uppskattar att genomsnittet ligger där i krokarna.
2, Jag har alltså jobbat i två år minus eventuell semester och ”rödadagar” samt sjukfrånvaro varit borta MAX 10 veckor under dessa två år, vilket jag vet att jag inte har. Men för att vara på säkra sidan antar vi att jag varit borta just 10 veckor sammanlagt.
Räkneexempel: 2 år = 104 veckor (Beroende lite på skottår – men nu räknar vi inte exakt utan ≈ ungefär) – (Minus) 10 veckor (Semester) = 94 veckor = 470 arbetsdagar * 80 kr (lunchkostnad) = 37 600 kr
Så alltså summan av vad jag lagt på luncher är alltså minst lika mycket som jag idag har i långsiktigt sparande om jag tar i beaktning att det blir inte helt gratis bara för att man tar med mat hemifrån, det köps bara på annat håll om än förbaskat mycket billigare. Dock har jag för dessa cirka 20 000 kr haft en hel del kul och blivit en hel del rundare om magen. Men det är en annan historia.
Summa summarum är jag inte fast i Snålfällan utan krasst så går nästan var 12:e krona jag tjänar till lunch om jag skulle ha en lön på ca 20 000 kr netto, frågan är bara – är det värt det?
Nu tänkte jag äta lunch!
Har vi hamnat i en ”Snålfälla”?
4 juli, 2010
Läste precis DIs artikel ”Krisen gör åter spargrisen populär” om svenskens ökade intresse för att spara som bygger på en undersökning från Länsförsäkringar. Har svenskarna lyssnat på Lyxfällan och hamnat i en Snålfälla? Eller är det en lek med statistik som får oss att tro att vi blivit så duktiga? Undersökningen visar bland annat att 23 procent av svenska folket har ett sparkapital på minst 120 000 kr. Det är betydligt mer än vad jag trodde. Frågan vart dessa pengar är placerade eller kommer ifrån får vi inget tydligt svar på. Är det kapital som är uppkomna av ett höjt bolån för att frigöra pengar är det väl inte direkt ”sparade pengar” utan snarare ett lån för att skapa sig en buffert.
Hur som helst det är mer än vad jag har idag, i alla fall om man bortser från det kapital som är bundet i min bostadsrätt. I dagsläget går mycket av pengar som jag sparar – eller kanske snarare buffrar-upp – till renovering av min lägenhet. Förhoppningsvis kan jag räkna hem dom pengarna när jag i framtiden säljer – men det är ju aldrig helt hundra.
Framöver har jag som ambition att komma igång med ett mer långsiktigt sparande. Jag har cirka 20 000 kr i aktie- och fondsparande på Nordnet. Det är något jag lite på måfå började med i början av juni, dock kan jag minst sagt säga att pengarna hade legat tryggare på ett sparkonto hos Swedbank med tanke på hur börsen sett ut senaste veckan. Men innan jag satt mig in mer i systemet kommer det nog vara mest fonder som jag köper, har inte riktigt tid (eller kunskap) att sitta och ”day-trade’a”.
I DIs artikel visade man även en sammanställning av hur mycket vi svenskar sparar per månad:
- Mer än 10 000 1%
- 8001-10 000 1%
- 50001-8 000 3%
- 2 001-5 000 16%
- 1 001-2 000 16%
- 501-1 000 17%
- 301-500 15%
- 1-300 14%
- Inget 18%
Själv ligger jag på ett sparande mellan 4 000 och 5 000 kr i månaden, sedan är det svårt att säga hur mycket som kommer gå till ett långsiktigt sparande och vad som snarare hamnar i en kortsiktig buffert. Mitt mål är att en dag ha en miljon kronor i tillgångar, är det möjligt eller inte med ett sparande på 5 000 kr i månaden, knappast om jag vill nå dit snart, men den som lever får se! Hur som helst tycker jag att en kortsiktig laga-tvättmaskinen-buffert bör vara minst två månadslöner för att det ska kännas tryggt, (beroende på inkomst och leverne) säg 50 000 kr. Och vad viktigt är se till att dessa ligger hyfsat lättåtkomliga och inte bundna.
Nu är det dags att minska Min bygg-buffert med ett besök på Bauhaus!
Länktips!
3 juli, 2010
Det finns många bra webbaserade tjänster som hjälper dig att strukturera din ekonomi. Vill du inte dela hela din privatekonomi med svenska folket i Lyxfällan kan du göra det själv helt anonymt på nätet. Du behöver inte befinna dig i ekonomisk-knipa för att göra en budget och följa upp vart dina pengar tar vägen. Tvärtom det är till och med kul att laborera med sina utgifter kontra inkomster. Plus att det är inte helt omöjligt, snarare troligt att du får en och annan Aha-uppevelse som Oprah skulle sagt, så vida du inte redan sitter med stenkoll i ett Excel-dokument. Men då kanske det ändå vore på tiden att prova något nytt.
Några mer avancerade än andra och det finns många bra gratisalternativ att välja bland. Fenomenet med den här typen av privatekonomi-tjänster är relativt nytt och antalet spelare har ökat ordentligt. Förmodligen har detta till mångt och mycket med tv-framgången Lyxfällan att göra.
Flera av tjänsterna befinner sig i ett så kallat betastadie vilket betyder att de fortfarande är under hård utveckling. Det positiva med det är att du ofta kan vara med och påverka om du har intresse.
Samtliga som jag tipsar om bygger på ungefär samma idé. En och annan har kanske tyngre resurser i ryggen, som Folkonomi som har ett internationellt kreditmarknadsbolag som ägare, medans vad jag förstår drivs exempelvis Spenderat av ett gäng glada entreprenörer (än så länge).
Mina tips (i bokstavsordning):
www.folkonomi.se (Befinner sig just nu i ett beta-stadie, gratis)
www.overblick.se (Öppet för alla, både gratis- och betalabonnemang)
www.smartbudget.se (Öppet för alla, både gratis- och betalabonnemang)
www.spenderat.se (Är öppet för alla, gratis)
www.utdraget.se (Även detta är öppet för alla, gratis)
Jag tänkte återkomma med mer utförliga test av dessa tjänster framöver!
Ha en trevlig helg!
Börja med en Budget
2 juli, 2010
För att komma till skott med att få kontroll i sin plånbok är det nyttigt att göra en budget. Vad är då en budget i mina ögon? Att budgetera är att fördela sina tillgångar över tid och specificera eller åtminstone uppskatta hur mycket medel som ska gå till vad. En budget görs på alla nivåer, från företag till stater och familjer. Varför bör du göra en budget?
Jag ser det såhär:
- Få ett fågelperspektiv på dina tillgångar
- Lär känna dina pengar
- Se allt svart på vitt
Det viktiga tycker jag inte är att budgeten ska avspegla exakt var dina pengar tar vägen i detalj, snarare i ett fågelperspektiv. Det intressanta är när du kan jämföra din budget med det verkliga utfallet. Det finns en rad intressanta webbtjänster som löser detta med import av data från din internetbank som automatiskt enligt dina preferenser kategoriserar dina inköp för att fördela dom korrekt enligt din budget. Nya tidens kassabok helt enkelt. Jag tänkte ta upp några av dessa webbtjänster i ett senare inlägg.
Vad säger då detta? Har du väl gjort en budget kan den ligga långt ifrån sanningen om du så att säga ”höftar” vad du tror du gör av med på exempelvis restaurangbesök. Men det gjorde i alla fall mig mer uppmärksam på små kostnader som tillsammans, lite klyschigt, blir till en stor post i min kassabok. Om du jämför budgeten mot verkligheten kan du sätta upp mål för dig själv, som att dra ner på vissa kostnader och där igenom frigöra medel från en post till en annan, exempelvis från snabbmat till sparande eller vad som än gör dig lycklig.
Hur gör jag då en budget? Enligt Nordea gör du så här.
Jag föreslår att du delar upp din budget månadsvis med start den 25:e och slut den 24:e, om du liksom jag får din lön samma datum varje månad. Se över vilka räkningar som kommer regelbundet, ofta och månadsvis. Hyra, el, försäkring, tv, bredband och så vidare. Detta är vad vi skulle kunna kalla fasta kostnader, sådant du inte med lätthet kan påverka på kort sikt. I och för sig skulle jag kunna påverka min elkostnad, men ser det ändå som en någorlunda fast kostnad och tar hellre i och budgeterar med mer än jag behöver. Tänk även på att en del utgifter kommer kvartals eller halvårsvis vilket gör att vissa månader får bära större kostnader än andra. Av den anledning kan det vara bra att skjuta över pengar från en ”billigare” månad till en ”dyrare”.
Gör sedan buffertar till mat, restaurangbesök, drivmedel och så vidare. Med buffert menar jag alltså klumpsummor som du ska eller vill och har som ambition att hålla dig inom ramarna för under en månad, kvartal eller år.
Hur mycket pengar blir det? Går det överhuvudtaget runt? Är den realistisk? Har du plats för sparande?
Lycka till!